Genrepedagogik

15/04/2015 - Genrepedagogik /Att skriva argumenterande texter i åk 7-9

                      Könsroller

Mål: 

• skriva en argumenterande text
• bygga upp kunskap kring ämnesområdet med fokus på det polska och svenska samhället (det finns koppling även till andra länder, t.ex. Indien för att visa kontrast och använda jämförande perspektiv )
• utveckla ordförråd (expertord)
•  utveckla metaspråk (samtal kring textens uppbyggnad och språkliga drag)
•  använda sig av varierande källor för att hämta kunskap
• granska källor kritiskt
• formulera egna åsikter med stöd av argument (muntligt och skriftligt)
• samarbeta i en arbetsgrupp
• bedöma eget och andras argumenterande text med hjälp av en               
• bedömningsmatris (kamrat bedömning)

Arbetsgång:

Fas 1: Bygga upp kunskap kring ämnesområdet.
Expert-orden antecknar vi på en separat lista som uppdateras vid alla stadier i fas 1.

  A. Eleverna tittar på ett antal bilder där könsroller finns representerade och diskuterar: vad är det jag ser (situation, personerna inblandade), vill jag ändra på något (t.ex. en kvinna skulle mata barn istället för en man), varför tycker jag som jag gör, varifrån kommer min uppfattning. På detta sätt formulerar eleverna slutsatsen om stereotyper i det polska samhället är fortfarande aktuella och hur situationen ser ut i Sverige.

  Under diskussionen ritar vi en tankekarta där vi samlar det viktigaste slutsatser och även ställer frågor om det vi saknar kunskap.

Hemläxa: läsa en tidningsartikel "Kobieta do garów, mężczyzna do młotka"
(http://natemat.pl/11905,kobieta-do-garow-mezczyzna-do-mlotka-w-polsce nadal-kroluja-stereotypy).

B. Hög- och tystläsning, arbetet med texten ur varierande lässtrategier. Faktum att eleverna fick texten som hemläxa ska underlätta för dem arbetet med den utifrån lässtrategierna individuellt/ i par eller i grupper. Spågumman kan vi hoppa över eftersom eleverna redan känner till textens innehåll. Arbetet kan dokumenteras i form av ett protokoll som visas nedanför:

Uczeń (Uczniowie): …………………………………………   Data:……..

Rozumienie tekstu czytanego – sprawozdanie z pracy

Zadanie: Przeczytaj tekst po cichu. Zanotuj krótko informacje o tym, co przeczytałeś/ przeczytałaś stosując kolejne strategie czytania.

C. Vi tittar på en film "Kiedy w Indiach rodzi się dziewczynka" och antecknar enligt följande:

•  Fakta som jag redan visste om ...
•  Fakta som överraskade mig ...
•  Fakta som jag skulle vilja veta mer om ...

Därefter delar vi med oss våra anteckningar och diskuterar kring dessa. Vi antecknar expert-orden.

Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Eleverna får läsa fragment av texten "Czy pieniądze mogą dać człowiekowi szczęście?" (http://gim25.szkoly.lodz.pl/ogloszenia/publikacje/rozprawka.pdf) och har som sin uppgift att placera delarna i rätt ordning (dekonstruktion). Vi jämför våra förslag och därefter följer diskussionen kring textens struktur och språkliga drag (se bilderna). Metaspråk används i diskussionen.

• 20/04/2015 - Nauka pisania i czytania w zerówce. Praca z książką "Baba Jaga na deskorolce",(sposób pracy podobny jak w przypadku książki "Mleko dla kota") - więcej o tym na stronie "Pomysły na lekcje ..." Uczniowie radzą sobie bardzo ładnie z pisaniem zdań. Błędy na tym etapie nauki są rzeczą naturalną i nie należy ich poprawiać. Dzieci mają próbować odnajdywać litery oznaczające dźwięki, które słyszą w wyrazach. Z czasem zdania będą bardziej poprawne. Czego nauczyliśmy się już po drugiej próbie pisania? Wiemy, co to jest zdanie, wiemy, że na początku zdania jest duża litera, a na końcu stawiamy kropkę. Brawo!

Oto nasze zdania  ...

• 14/4-2015 Första skriv- och läsutveckling. Początkowa faza nauki pisania i czytania. 

          A. Sz. porównuje wyrazy i oznacza kolejne części ciała na swojej planszy.

Części mowy w klasie 5 i 6

För målgruppen 4-6 står det i Lgr 11 att eleven skall kunna:

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
• modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan

Med dessa mål har vi fokuserat oss på arbetet med fem ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, adverb och pronomen. Eleverna får ett häfte med övningar som används för att formulera fakta kring varje ordklass. Arbetsgång: vi gör övningar (delvis tillsammans och delvis som hemläxa), vi diskuterar vad övningarna berättar om ordklassen och formulerar fakta som skrivs ner i form av en tankekarta, eleverna skriver presentation i Power Point (eller annat), (parvis eller individuellt - de får välja). Efter att vi har gått genom dessa fem ordklasser kommer vi att titta närmare på en berättande text (en saga) för att se hur ordklasserna samspelar. Kunskapen "Fakta om ordklasser" ska alltså användas för att utveckla förmågan av att kunna analysera och förstå texter samt jämföra dessa med det svenska språket.

Här kommer en del av elevens arbete som ett exempel: